Cocktailklänningen lever kvar i handeln som ett självklart inslag vid finare tillställningar, så som student, bröllop och andra festligheter. Klänningsmodellen har snart 100 år bakom sig och kan idag klassas inte bara som en modern klassiker, men som ett kulturarv som aldrig blivit omodernt.
Kulturarv från 1920-talet
Att dricka cocktails uppfanns i USA under 1920-talet och blev snart mycket populärt. Tillsammans med den ca en timme (eller mer) som avsattes för drickandet och samvaron, så uppstod också behov av passande klädsel. Djärva designers utformade då cocktailklänningen.
En cocktailklänning, som även kunde bäras till middagen, blev så eftertraktad att den mer eller mindre utrotade såväl den betydligt äldre te-klänningen (på engelska: tea gown) samt eftermiddagsklänningen. Klänningar som ännu inte låtit sig komma tillbaka på modearenan.
Från långt och tungt till kort och lätt
Till skillnad från sina klänningsföregångare var cocktailklänningen kort, eller åtminstone knälång i modernare tiders mått. Cocktailklänningen tillverkades gärna av ett tyg som vägde lite mindre än tidigare tiders tunga dräkter.
Populära material kunde vara bomull, satin, silke, sammet eller andra nya lyxiga material. Inte sällan var klänningen skuren att visa såväl armar som axlar. Att dessa moderna snitt var en revolution mot den äldre generationens klädedräkter är inte svårt att ana.
Genom den nya kläddesignen kunde kvinnor lättare ta plats i finrummet. I den nya klänningsmodellen blev det lättare att röra sig, andas, hålla behaglig temperatur och inte minst att dansa.
Givenchy, Coco Chanel och den lilla svarta
Cocktailklänningarna har gjort starka avtryck på historien. Bland kända modehus bör man särskilt peka ut Givenchy och Coco Chanel.
Givenchy grundades 1952 av Hubert de Givenchy och märket var bland annat Audrey Hepburns favoritmärke. Givenchy skapade Hepburns cocktailklänningar och övriga dräkter till filmer som Sabrina, Kär i Paris, Charade och Frukos på Tiffany´s.
I den sistnämnda filmen fick klänningen en mer eller mindre ikonisk status som ”den lilla svarta” och kunde så småningom auktioneras ut för höga summor till välgörenhet.
Grundidén till ”den lilla svarta” kommer dock från Coco Chanel som 1926 lanserade cocktailklänningen i alldeles rätt anda för 1920-talet. Coco Chanel skapade ofta sina dräkter och klänningar i svart för att ge ett större fokus till de rätta accessoarerna. Chanel själv använde sig gärna av stora oäkta pärlhalsband.
Idag är ”den lilla svarta” ett basplagg som hör hemma i var kvinnas garderob. Ett minst sagt levande kulturarv från 1920-talets frigörelse och textila utveckling.
